Sankt Patriks dag

Irländarna må fira sitt nationalhelgon den 17 mars, men enligt svensk kalender är det i dag man firar S:t Patrik.

De svenska namnsdagarna har sitt ursprung i helgondagar från den tid då Sverige var ett katolskt land. Patrik har funnits länge på den 16 april i den svenska almanackan.

Angenäm överraskning

I morse på väg till kontoret såg jag en elsparkcyklist som använde körriktningsvisare inför en vänstersväng. Det är första gången någonsin som jag har sett en elsparkcyklist visa tecken innan sväng eller byte av körfält. Jag blev angenämt överraskad.

KPI-index över tusen

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) var 4,1 % i mars. Det är inte så högt, jämfört vad det har varit på sistone. Det som är speciellt med KPI för mars 2024 är att det är första gången som index för en av de mätta huvudgrupperna kommer upp över 1 000. 

KPI mäts mot ett index på 100, som motsvarar priser för konsumenter 1980. Mätningarna görs i olika huvudgrupper, så att det ska gå att se skillnader i prisökningar beroende på vad det är för varor och tjänster saken gäller. Priserna går oftast upp mest i den huvudgrupp som heter Hälso- och sjukvård. För mars 2024 är indexet för denna grupp 1 001,43. 

Hälso- och sjukvård är viktigt för många människor. Det är tråkigt att priserna för konsumenter går upp så mycket i just den huvudgruppen. Min teori är att det till stor del beror på att det är så mycket hälso- och sjukvård som är politiskt styrt och inte marknadsstyrt. För alla andra huvudgrupper för varor och tjänster är indexet betydligt lägre. 

Demokrati

I dag var jag på en konferens anordnad av organisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR. Konferensen kallades Demokratidag. Det var en givande konferens. Ett av föredragen handlade om den demokratiska utvecklingen i olika länder i världen. Tyvärr har utvecklingen gått i mer auktoritär riktning, bort från demokrati och rättsstat, i många länder de senaste åren. Det finns mycket intressant information på webbsidan för det Göteborgsbaserade V-Dem. 

Inget straff för den som lurat till sig körkort

Högsta domstolen har i dom den 3 april 2024 (mål nr B 1103-23) friat en man från ansvar för brukande av osann urkund och olovlig körning.

Mannen i fråga hade fått ett ungerskt körkort genom utbyte av ett uzbekiskt körkort. Senare hade han bytt ut det ungerska körkortet mot ett svenskt körkort. När en ungersk myndighet hade fått veta att mannens uzbekiska körkort var förfalskat, hade de meddelat Transportstyrelsen i Sverige, som återkallade det svenska körkortet. Mannen åtalades. Högsta domstolen konstaterar i sin dom att körkortsbehörigheten bland annat grundar sig i innehavet av ett giltigt körkort, vilket mannen hade när han använde det svenska körkortet. Med hänsyn till legalitetsprincipen kunde han inte dömas för brotten, 

Domen kan kännas otillfredsställande, eftersom den åtalade mannen hade lurat till sig körkortet genom det förfalskade uzbekiska körkortet. Det är ändå nödvändigt att straff inte utdöms för brott som faktiskt faller utanför de lagar som gäller. På så sätt är domen bra. Lagstiftaren får se över straffbestämmelserna, om domen inte är tillfredsställande nog. 

Jordbruk fick gå före solkraft

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 3 april 2024 (mål nr M 13461-22) fastställt ett beslut från Länsstyrelsen i Skåne län om att förbjuda anläggning av en solkraftspark på jordbruksmark. Det är en lång dom med flera argument för och emot solkraften, men domstolen landar i att fördelarna med solkraft och redogörelsen för alternativ inte är tillräcklig för att solkraft ska få ta jordbruksmark i anspråk. Det är bra med sådana här domar, som väger olika angelägna intressen mot varandra. 

Det är de drabbade, inte ombud, som stämmer

Det står i dagens upplaga av tidningen Dagens Samhälle (artikel för prenumeranter) att Malmö diskrimineringsbyrå stämmer Staffanstorps kommun. Senare i artikeln framgår det att stämningen avser att fyra flyktningar ska ha blivit diskriminerade och att det är å deras vägnar som stämningen sker. Då är det inte Malmö diskrimineringsbyrå som stämmer kommunen, utan de fyra flyktingarna som gör det, med personer vid Malmö diskrimineringsbyrå som ombud.

Malmö diskrimineringsbyrå har inte på egen hand någon grund för stämning av Staffanstorps kommun. Det gjorde den första beskrivningen i artikeln märklig. Det är viktigt att artiklar beskriver det som har hänt på ett korrekt sätt, så var inte fallet med inledningen av den här artikeln.