Det är inte alltid lätt att tillhöra en liten, för den stora allmänheten okänd religion. En man i Sverige försökte hösten 2014 få Transportstyrelsen att acceptera att han skulle ha ett fotografi på sitt körkort, där han bar ett durkslag på huvudet. Han hänvisade till att han bekände sig till religionen pastafarianism. Han fick avslag på sin begäran. Då begärde han skadestånd, för att hans religionsfrihet enligt Europakonventionen skulle ha inskränkts. Justitiekanslern beslutade den 28 april 2015 (ärende 2803-15-40) att avslå hans yrkande om skadestånd.
Det framgår av 5 § Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:60) om körkortets utformning och innehåll, att ett körkort skall innehålla ett välliknande fotografi av innehavaren, i enlighet med svensk standard SS 61 43 14:2004 utgåva 7 med tillägg 1, SS 61 43 14:2004/T1:2005. Undantag från föreskrifterna prövas av Transportstyrelsen, enligt 12 § samma föreskrifter. Huvudregeln för fotografier av detta slag är att innehavaren inte skall ha huvudbonad på sig, för att så mycket som möjligt av huvudet skall synas.
Enligt praxis kan undantag göras enligt 12 § för den som ständigt bär huvudbonad av religiösa skäl. För den som har ett allmänt känt religiöst uttryck med huvudbonad, ber Transportstyrelsen inte om särskild bevisning. I det här fallet begärde Transportstyrelsen komplettering med uppgifter om det religiösa påbudet. Till en början ansåg mannen att det var diskriminerande att han skulle behöva redogöra för det religiösa påbudet och hur han följde det. Transportstyrelsen hänvisade dock till att bevisbördan låg på honom, när styrelsen inte ansåg sig känna till nog om religionen i fråga, även om styrelsen normalt inte kräver komplettering. Det är en allmän bevisvärderingsregel, att det som är allmänt känt inte behöver bevisas, vilket gör att många religiösa uttryck inte behöver bevisas för att Transportstyrelsen skall besluta om undantag. Detta tyckte mannen var diskriminerande. Han kom till slut ändå in med en kompletterande skrivelse där han bifogade fotografier med sig själv i durkslag och skriftliga vittnesuppgifter. Han skrev också att han inte hade durkslag på sig alltid, utan vid särskilda tillfällen. Detta gjorde att hans begäran avslogs, eftersom praxis säger att huvudbonaden skall bäras ständigt av religiösa skäl.
Beslut om att inte utfärda körkort kan inte överklagas. I stället får körkortshavaren i den här typen av fall uppfylla givna regler om körkortsfotografier. Denne man skrev dock in till Transportstyrelsen och yrkade skadestånd, för att han hade blivit diskriminerad på grund av sin religion, och hänvisade till Art. 9 Europakonventionen om rätten till religionsfrihet.
Transportstyrelsen överlämnade ärendet till Justitiekanslern, som snabbt avgjorde det. JK hänvisade till att det inte finns uttryckligt lagstöd för skadestånd för denna typen av ideell skada om inget brott har begåtts, men att Högsta domstolens praxis (t.ex. NJA 2007. s 584) säger att skadestånd för ideell skada kan betalas utan uttryckligt lagstöd, om någons rättigheter enligt Europakonventionen har kränkts. Sedan konstaterade JK kort att vad mannen anfört och vad som i övrigt framkommit, inte visade att något brott begåtts eller att hans rättigheter enligt Europakonventionen hade överträtts. Anspråket på skadestånd avslogs därför.
Detta är ett välkommet beslut. JK gjorde alltså samma bedömning som Transportstyrelsen att denne man inte hade rätt att ha ett körkortsfotografi där han hade durkslag på huvudet. Om religionen inte påbjuder huvudbonad för jämnan, finns inget skäl att ha sådant på fotografiet på en identitetshandling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar