Skatt och välfärd

Vid kommunfullmäktige i dag diskuterades vad som skulle ske med extra skatteintäkter som kommunen får i år. Vi moderater förespråkade en skattesänkning. De styrande partierna ansåg att skatten skulle vara lika hög som i dag, för att en skattesänkning skulle innebära mindre pengar till välfärden. De bryr sig inte om att den mest grundläggande välfärden betalar alla för själva, sådant som mat, kläder och boende. En skattesänkning ger alla skattebetalare mer pengar till att göra vad de själva väljer. Det är välfärd. Skattesänkningar är således satsningar på välfärd.

Rättidsprövning av rätt instans

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 16 februari 2018 (mål nr 2091-17) avslagit ett överklagande av en dom från kammarrätten om att återvisa ett ärende till den kommunala myndighet som först beslutade i saken, för att den kommunala myndigheten skall rättidspröva ärendet.


Den kommunala myndigheten hade beslutat att avslå en ansökan från en enskild. Den enskilde överklagade, varpå myndigheten skickade över handlingarna till förvaltningsrätten tillsammans med ett yttrande där det framgick att överklagandet inte hade kommit in i tid. Förvaltningsrätten prövade ärendet i sak, men avslog överklagandet. Kammarrätten konstaterade att den kommunala myndigheten borde ha rättidsprövat överklagandet och återvisade målet dit för rättidsprövning. Sedan den enskilde överklagat kammarrättens dom, avslår Högsta förvaltningsdomstolen överklagandet.


Målet avgjordes utifrån 23 och 24 §§ förvaltningslagen (1986:223). De bestämmelserna ersätts från den 1 juli 2018 av 45 och 46 §§ förvaltningslagen (2017:900). Lydelsen av de nya bestämmelserna är likartad och Högsta förvaltningsdomstolens dom i det här ärendet torde äga motsvarande tillämpning enligt den nya lagen.


Det är en bra dom, som kan synas självklar för praktiserande förvaltningsrättsjurister. Förvaltningsrätten kom ändå till en annan slutsats. Med den här domen klargörs därför rättsläget på ett bra sätt.

Under blågul fana för Norge

I kväll var vi hemma och såg på film, som ett litet lugnt firande av vår artonåriga förlovningsdag. Det var The Snowman, en internationell produktion på engelska inspelad i Norge om en norsk polisutredning, baserad på en bok av Jo Nesbö och regisserad av svensken Tomas Alfredson.

Det var en riktigt bra film. Det engelska talet får accepteras i internationella produktioner. En bihandling i filmen skildrade en norsk ansökan om att få arrangera Olympiska Spelen i Oslo. Den norska olympiska kampanjen ackompanjerades hela tiden av marschen Under blågul fana, svenska försvarsmaktens marsch. Det var en rolig detalj. Man undrar om det var den svenske regissören som på detta sätt skämtade med Norge.

Ishockey i sommar-OS?

Vid årets vinter-OS deltar inte de bästa spelarna, därför att NHL i Canada och USA inte gör uppehåll och lagen därför inte släpper sina spelare till OS.

Ett förslag som har uppkommit för att lösa det här problemet för framtiden, är att ishockey skulle flyttas till sommar-OS. NHL har redan uppehåll på somrarna. Ishockey spelas oftast på konstfrusen is inomhus och kan därför spelas året om.

Det som talar emot förslaget är dels att ishockey trots allt är en vintersport, dels att det torde vara den sport i vinter-OS som flest personer ör intresserade av att följa, varför ishockeyn drar intresse även till mindre sporter i vinter-OS. Dessutom har ishockey stått på programmet för vinter-OS ända sedan det första hölls 1924.

Ishockey har emellertid hållits på sommar-OS förr. Det var en del av programmet vid sommar-OS 1920. Denna historiska koppling är ytterligare ett argument för att ishockey skulle kunna flyttas till sommar-OS.

Ingen diarieföring på åtta år

Justitieombudsmannen har i beslut den 7 februari 2018 (dnr 3631-2017) allvarligt kritiserat ett kommunalt aktiebolag för att inte ha haft någon diarieföring av allmänna handlingar på åtta år, från 2009 till 2017.


Det här är så uppenbart självklar kritik att det är svårt att säga något ytterligare om det.

Ge örebroarna bättre ekonomi!

Om vi Moderater vinner kommunalvalet i Örebro i höst, kommer vi att sänka kommunalskatten.

Kommunens ekonomi skulle klara en skattesänkning gott och väl. Örebros skattebetalare skulle få mer pengar kvar för egen del. Örebros näringsliv skulle få det lättare att rekrytera från andra delar av landet. Fördelarna med sänkt skatt är många.

Moderaternas gamle kommunalråd Erik Johansson, salig i åminnelse, måtte le i sin himmel.

Obefogat omhändertagande av vapen

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 8 februari 2018 (mål nr 2480-17) beslutat att Polismyndighetens beslut om omhändertagande av vapen skall upphävas.


Vapenägaren hade vid ett tidigare polisingripande varit berusad och nedstämd. En läkare påtalade att vapenägaren var i stort behov av att ta itu med sina problem med alkohol, men utfärdade inget särskilt vårdintyg. När polisen en månad senare omhändertog vapnen, var vapenägaren dock nykter och vapnen förvarade på mycket bra sätt. Det fanns, enligt kammarrätten inte tillräckligt stöd för missbruk av vapnen eller att tillstånden att inneha vapnen slutligen skulle återkallas, varför omhändertagandet upphävdes.


Det är en bra dom, sett till alla omständigheter i målet.

Olovlig körning efter två år i Sverige

Svea hovrätt har i dom den 6 februari 2018 (mål nr B 6594-17) fällt en man från Kosovo för olovlig körning, sedan han kört bil endast med stöd av sitt körkort från Kosovo, trots att han bott i Sverige i två år.


En körkortshavare får köra bil på ett körkort från land utanför EU och EES inom ett år från det att han eller hon blir folkbokförd i Sverige. Den åtalade mannen hävdade att han inte kände till att han var förbjuden att köra bil på sitt körkort från Kosovo och friades därför av tingsrätten. Hovrätten ansåg emellertid att han borde ha insett att han inte kunde köra bil i Sverige på sitt utländska körkort under obegränsad tid. Eftersom han inte hade försökt ta reda på vilka regler som gäller och körde ändå, ansåg hovrätten att han var likgiltig inför risken att köra olovligen. Han bedömdes därför ha likgiltighetsuppsåt till brottet olovlig körning och dömdes till dagsböter för det.


Det här är en bra dom. Det är naturligtvis orimligt om det skulle gå att bli friad från straffansvar för att man avstått från att undersöka vilka regler som gäller. Ovetskap om lagen är ingen ursäkt.

Särskild avgift för SVT

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 31 januari 2018 (mål nr 6047-17) slagit fast att Sveriges Television AB (SVT) måste betala särskild avgift på 100 000 kr enligt radio- och TV-lagen (2010:696) för att en deltagare i den direktsända Melodifestivalen 2016 haft på sig en t-shirt med tryck som syntes i TV-rutan. Detta utgjorde otillbörligt gynnande av kommersiellt intresse. SVT invände att deltagaren hade tagit på sig denna t-shirt på eget initiativ och att SVT inte kunde redigera bort det då det var direktsändning. Kammarrätten anser ändå att det är SVT:s ansvar.


Utifrån reglerna i radio- och TV-lagen har jag inget emot domen. En fråga jag ställer mig, är om SVT har sådana avtal med deltagarna i Melodifestivalen, att SVT kan begära att få ersättning för den särskilda avgiften från den deltagare som hade denna t-shirt på sig. Detta framgår inte av domen.

Upphävd direktupphandling vid dålig planering

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 1 februari 2018 (mål nr 2881-17) upphävt ett avtal mellan ett kommunalt bolag och ett takläggarföretag om reparation av ett läckande tak.


Avtalet ingicks efter direktupphandling på grund av en akut läcka i ett tak på en byggnad som bolaget ägde. Bolaget hade vid tidpunkten för läckan inget ramavtal att avropa reparationer från. Kammarrätten fann att avsaknaden av ramavtal berodde på bolagets bristande planering och genomförande av en, som kammarrätten bedömde det, tämligen enkel upphandling av ramavtal. Det fanns därför ingen ursäkt för att genomföra en direktupphandling, trots den akuta läckan i taket, och avtalet som direktupphandlats upphävdes därför.


Det här är en intressant dom, och i mitt tycke en bra dom. Det är upp till kommunala myndigheter och bolag att se till att de har upphandlat ramavtal och liknande avtal för förutsebara situationer, även i de fall dessa situationer blir akuta. Det är inte oförutsebart att ett tak kan springa läck. Direktupphandling för akuta reparationer är således bara tillåtna i akuta fall som inte är rimligt förutsebara. Det är viktigt att ha gällande avtal för andra nödvändiga reparationer.

Inget skatteavdrag för massage

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 25 januari 2018 (mål nr 3291-17) fastställt en dom av Förvaltningsrätten i Växjö av den 30 oktober 2017 (mål nr 3258-17) om skatteavdrag för massage.


Domen innebär att en man inte får göra avdrag på skatten för kostnader för massage. Det finns två skäl för att skatteavdraget underkänns: dels var mannen pensionär och behövde därför inte massagen som en kostnad för att klara av arbete och därmed ha inkomst, dels ansåg domstolen att massage var en sådan levnadsomkostnad som inte får dras av.


Det första skälet mot avdrag är det svårt att invända emot. Den som har gått i pension har inkomst av pension oavsett vård av olika slag, såsom massage.


Det andra skälet är mer tveksamt. Förvaltningsrätten skrev bara mycket kort att rätten ansåg att det var en sådan levnadsomkostnad som inte får dras av. Ändå kan massage rimligtvis i hög grad utgöra skillnad mellan om en förvärvsarbetande person kan klara av sitt arbete eller inte. I denna delen borde domskälen vara mer utvecklade. Eftersom domskälen inte var mer utvecklade, tar jag mig friheten att anse att domskälen i den delen var felaktiga.


Nu skulle skatteavdraget ha avslagits i alla fall på den första grunden, enligt min mening, men det hindrar inte att jag anser att den andra grunden för domen var felaktig. En förvärvsarbetande person borde, under medicinska omständigheter då massage vore en grund för att kunna arbeta, kunna göra skatteavdrag för kostnad för massage.